Skip to content
Guide Roller

Styrelsearvode: vem beslutar, hur det sätts och hur det beskattas

Uppdaterad augusti 2026 · 3 min läsning

Dela

I korthet

Styrelsearvode är ersättningen till styrelsens ledamöter för uppdraget. I aktiebolag beslutar bolagsstämman om arvodet, i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar föreningsstämman och i ideella föreningar normalt årsmötet enligt stadgarna. Enligt rättspraxis beskattas styrelsearvode som huvudregel som inkomst av tjänst hos ledamoten personligen, även om ledamoten velat fakturera arvodet via ett eget bolag.

Styrelsearvoden kräver en tydlig beslutsordning och dokumentation. Beslutsordningen följer av lag och organisationens stadgar. Beskattningen styrs av skattelagstiftning och rättspraxis. Själva nivån är inte lagreglerad. Här går vi igenom ordningen i bolag och föreningar samt skattepraxisen som styr hur arvodet får tas ut. Guiden är generell vägledning, inte juridisk rådgivning eller skatterådgivning.

Vem beslutar?

För aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar ligger arvodesbeslutet hos stämman. I aktiebolag ska bolagsstämman besluta om arvode och annan ersättning för styrelseuppdraget, till var och en av ledamöterna. Formen kan vara ett belopp för ordföranden och ett för övriga ledamöter vardera. I ekonomiska föreningar gäller samma huvudregel, men stadgarna kan tillåta att stämman beslutar om en samlad ersättning som styrelsen fördelar. I bostadsrättsföreningar får stämman besluta om en samlad ersättning utan att det behöver stå i stadgarna. I ideella föreningar styr stadgarna vem som beslutar. Frågan hör normalt till årsmötets punkter.

Förslaget bereds ofta av valberedningen, som väger uppdragets omfattning mot den förväntade arbetsinsatsen. Styrelsen bestämmer inte den totala ersättningen till sig själv. Den kan däremot fördela en av stämman beslutad klumpsumma när reglerna för organisationsformen tillåter det. Den ordningen skyddar både medlemmarna och ledamöterna själva.

Vad som påverkar nivån

Någon lagreglerad nivå finns inte. Faktorerna som styr är ansvarets tyngd, tidsinsatsen, organisationens storlek och ekonomi samt vad uppdraget kräver i kompetens. Ordföranden arvoderas ofta högre än övriga ledamöter, som ersättning för det större ansvaret att leda arbetet. Konstruktionen varierar: fast årsarvode, ersättning per möte eller en kombination. Beslutet bör skilja styrelsearvodet från dokumenterade utlägg och kostnadsersättningar. Kostnadsersättning kan vara skattepliktig om villkoren för skattefri ersättning inte är uppfyllda.

I ideella föreningar är utgångspunkten ofta den omvända: uppdraget är ideellt och oarvoderat, ibland med symboliska belopp. Båda modellerna förekommer. Ersättningen behöver följa ett tydligt beslut av behörigt organ.

Skatten: personlig inkomst som huvudregel

Skattefrågan har ett tydligt svar i rättspraxis, utvecklad kring aktiebolagsuppdrag men brett tillämpad. Styrelseuppdraget är enligt aktiebolagslagen personligt. Högsta förvaltningsdomstolen har därför slagit fast att styrelsearvode som huvudregel beskattas som inkomst av tjänst hos ledamoten. Att fakturera arvodet via ett eget aktiebolag godtas normalt inte skattemässigt. Undantagsutrymmet är mycket snävt. Praxis har godtagit bolagsbeskattning för uppdrag som varit tidsbegränsade och avsett en specifik insats. Den som vill fakturera ett styrelsearvode bör först ta individuell skatterådgivning.

För organisationen betyder det som utgångspunkt vanliga arbetsgivarregler, med preliminärskatteavdrag och arbetsgivaravgifter på arvodet. Beloppsgränser och särskilda regler för ideella föreningar kan påverka. Att en ledamot har många uppdrag ändrar inte i sig huvudregeln. Arvodena beskattas normalt som personlig tjänsteinkomst. Detaljerna förändras med praxis. Vid osäkerhet bör organisationen stämma av aktuellt rättsläge med en skatterådgivare.

Öppenhet och dokumentation

Arvodesfrågan mår bäst i ljuset. Stämmans eller årsmötets beslut protokollförs med belopp och beslutsmodell. Om styrelsen får fördela en samlad ersättning, ska fördelningsbeslutet antecknas i styrelseprotokollet. Utbetalningarna följer beslutet, inte informella överenskommelser. Mer om ledamotens hela uppdrag i genomgången av styrelseledamotsrollen.

Så hjälper Hippoly

I Hippoly finns arvodesbesluten där de hör hemma: i protokollen. Stämmohandlingar och mötesunderlag kan samlas inför mötet. Beslutet kan protokollföras, e-signeras och arkiveras i den strukturerade dokumenthanteringen. Organisationen kan också ge valberedningen en egen samarbetsyta, avskild från styrelsens. Läs mer om möteshantering.

Checklista: arvodesfrågan i ordning

  • Låt stämman eller årsmötet besluta arvodet, inte styrelsen själv.
  • Ange vilken mandatperiod arvodet avser. Fatta normalt beslutet inför perioden och alltid innan ersättningen betalas ut.
  • Ange vad arvodet omfattar: fast belopp, per möte eller båda.
  • Skilj arvodet från ersättning för utlägg och resor.
  • Protokollför beloppet och hur ersättningen ska bestämmas. Om styrelsen får fördela en samlad ersättning, dokumentera även fördelningsbeslutet.
  • Hantera skatt och arbetsgivaravgifter enligt gällande regler.

Vanliga frågor om styrelsearvode

  • Vem beslutar om styrelsearvodet?

    Ägarna eller medlemmarna, inte styrelsen själv. I aktiebolag ska bolagsstämman besluta om arvodet till var och en av styrelseledamöterna. I ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar beslutar föreningsstämman. I ideella föreningar följer frågan stadgarna och avgörs normalt av årsmötet, ofta efter förslag från valberedningen.

  • Hur stort brukar ett styrelsearvode vara?

    Det finns ingen lagreglerad nivå, spannet är stort och beror på organisationens storlek, ansvarets omfattning och tidsinsatsen. Ordföranden får ofta högre arvode än övriga ledamöter. I många ideella föreningar utgår inget arvode alls, där är uppdraget ideellt. Det hållbara är att utgå från förväntad arbetsinsats och ansvar, inte från en generell siffra.

  • Hur beskattas styrelsearvode?

    Som huvudregel som inkomst av tjänst hos ledamoten personligen. Högsta förvaltningsdomstolen har i flera avgöranden slagit fast att styrelseuppdraget är personligt. Arvodet kan därför normalt inte faktureras via ett eget bolag med skatteverkan. Undantagsutrymmet i praxis är mycket snävt. Organisationen betalar som utgångspunkt arbetsgivaravgifter och drar preliminärskatt, med beloppsgränser och särskilda regler för bland annat ideella föreningar.

  • Får styrelsen besluta om sitt eget arvode?

    Styrelsen bestämmer inte den totala ersättningen till sig själv. I aktiebolag ska stämman besluta ersättningen till var och en av ledamöterna. I en ekonomisk förening kan stadgarna tillåta att styrelsen fördelar en samlad ersättning som stämman har beslutat. I en bostadsrättsförening får stämman besluta om en samlad ersättning som styrelsen sedan fördelar. Ersättningar utöver det beslutet bör inte betalas ut utan ett nytt beslut av behörigt organ.

  • Ska arvode utgå i en ideell förening?

    Det styrs av föreningens stadgar. Normalt beslutar årsmötet om arvodet, men stadgarna behöver kontrolleras. Många ideella uppdrag är oarvoderade, ibland med symboliska arvoden eller ersättning för förlorad arbetsinkomst. Beslutet bör protokollföras tydligt så att medlemmarna kan se vilken ersättning som har beslutats.

Läs vidare