Skip to content
Guide Möten

Kallelse till styrelsemöte: innehåll, frist och rutiner

Uppdaterad augusti 2026 · 4 min läsning

Dela

I korthet

En kallelse till styrelsemöte bör ange tid, plats eller möteslänk och vilka ärenden som ska behandlas. Dagordning och beslutsunderlag bör göras tillgängliga så tidigt att ledamöterna kan förbereda sig. I en aktiebolagsstyrelse med fler än en ledamot ska ordföranden se till att sammanträden hålls när det behövs. Ett privat aktiebolag kan ha en styrelse med bara en ledamot, utan lagkrav på ordförande. Aktiebolagslagen ställer inga formkrav på själva kallelsen. Frist och form kan regleras i arbetsordningen, genom styrelsebeslut eller i en fast mötesrutin. I ekonomiska föreningar gäller motsvarande regler om ordförandens ansvar och sammankallande. För bostadsrättsföreningar gäller reglerna om ordföranden och ledamöterna, men inte föreningslagens bestämmelser om VD. I ideella föreningar styr stadgarna hur styrelsen kallas. För stiftelser med egen förvaltning gäller stiftelselagens regler om ordförande och sammankallande. Stiftelser med anknuten förvaltning har ingen egen styrelse.

Kallelsen är styrelsemötets startpunkt. Den skapar förutsättningarna för att ledamöterna ska kunna komma förberedda. Här går vi igenom vad en kallelse till styrelsemöte ska innehålla, vem som ansvarar för den och vilka regler som gäller. Guiden är generell vägledning, inte juridisk rådgivning.

Vad ska en kallelse till styrelsemöte innehålla?

En användbar kallelse svarar på tre frågor: när och var mötet hålls, vad som ska behandlas och var ledamöterna hittar underlagen. I praktiken betyder det:

  • datum, tid och plats eller länk till det digitala mötet
  • dagordning med ärendena i den ordning de ska behandlas
  • beslutsunderlag för varje beslutsärende
  • uppgift om vem ledamöterna kontaktar vid förhinder

Underlagen är en central del av mötesförberedelsen. De behöver inte följa med i själva kallelsen, men de bör göras tillgängliga så tidigt att ledamöterna hinner sätta sig in i ärendena. Även när underlagen distribueras separat bör kallelsen ange var de finns och när de blir tillgängliga.

Vem kallar och när?

I en aktiebolagsstyrelse med fler än en ledamot ska ordföranden se till att sammanträden hålls när det behövs. Ett privat aktiebolag kan ha en styrelse med bara en ledamot. Då finns inget lagkrav på att utse en ordförande. Styrelsen ska dessutom alltid sammankallas om en styrelseledamot eller VD begär det. I ekonomiska föreningar ska ordföranden se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen ska sammankallas om en ledamot eller VD begär det. I bostadsrättsföreningar gäller ordförandens ansvar och ledamotens rätt att begära sammanträde, men föreningslagens regler om VD är undantagna. I ideella föreningar styr stadgarna. För stiftelser med egen förvaltning ska ordföranden se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen ska där sammankallas om en ledamot begär det. Stiftelser med anknuten förvaltning har ingen egen styrelse och omfattas inte av guiden.

Lagen anger ingen generell kallelsefrist för styrelsemöten. I aktiebolag kan styrelsen reglera frist och form i arbetsordningen, genom ett styrelsebeslut eller i en fast mötesrutin. I föreningar och stiftelser behöver även stadgarna respektive stiftelseförordnandet kontrolleras. Riktmärket är att ledamöterna ska hinna läsa underlagen. Styrelsen kan dessutom planera årets möten i förväg i ett årshjul, så att kallelsen bekräftar ett datum som redan är känt.

Kallelsens juridiska kärna: deltagande och underlag

Formkraven på kallelsen är få. Kraven på vad den ska åstadkomma är desto tydligare. I aktiebolag får beslut inte fattas i ett ärende om inte samtliga styrelseledamöter, så långt möjligt, har fått tillfälle att delta i ärendets behandling. Ledamöterna ska också ha fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Motsvarande bestämmelser finns för ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar.

Kallelsen och distributionen av underlagen är de praktiska verktyg som uppfyller dessa krav. Det avgörande är att ledamöterna faktiskt får möjlighet att delta och ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Brister det kan ett beslut behöva skjutas upp tills ledamöterna har fått möjlighet att delta och tillgång till ett tillfredsställande underlag.

Suppleanterna är lätta att glömma bort. Om en ledamot inte kan närvara och en suppleant ska träda in, ska suppleanten ges tillfälle att delta. En suppleant för en arbetstagarledamot utsedd enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda ska alltid få underlag och ges tillfälle att delta på samma sätt som en ledamot.

Rutinen som håller över tid

Kallelsearbetet vinner på att vara likadant varje gång. En fungerande rutin slår fast:

  • när kallelsen skickas, till exempel en vecka före mötet
  • vem som ansvarar för utskicket, exempelvis ordföranden eller sekreteraren
  • var handlingarna finns, i en kanal i stället för spridda mejl
  • hur sena kompletteringar hanteras och kommuniceras

Rutinen bör förebygga de kända felen: kallelsen kommer för sent, underlag saknas för beslutsärenden eller handlingarna sprids i flera kanaler så att ingen vet vilken version som gäller.

Så hjälper Hippoly

I Hippoly skapar styrelsen mötet, bygger dagordningen och kopplar underlagen till respektive punkt. När mötet delas får deltagarna en e-postinbjudan och en kalenderhändelse. Agendan och underlagen ligger kvar i Hippoly och blir tillgängliga efter inloggning. Årets möten kan planeras i årshjulet. AI-assistenten hi kan sammanfatta mötesunderlagen och föreslå uppföljningsfrågor som stöd i förberedelsen. Läs mer om möteshantering och dagordningsbyggaren.

Checklista: kallelse till styrelsemöte

  • Ange datum, tid och plats eller länk till det digitala mötet.
  • Bifoga eller gör dagordningen tillgänglig, med beslutsärenden tydligt markerade.
  • Gör de underlag som behövs för varje beslutsärende tillgängliga.
  • Skicka kallelsen med den framförhållning styrelsen har bestämt.
  • Använd samma kanal vid varje möte, så att ingen letar efter handlingarna.
  • Hantera sena kompletteringar enligt en rutin styrelsen har enats om.
  • Kontrollera vid förhinder om en suppleant ska kallas och få underlagen.

Vanliga frågor om kallelse till styrelsemöte

  • Vem kallar till styrelsemöte?

    I en aktiebolagsstyrelse med fler än en ledamot ska ordföranden se till att sammanträden hålls när det behövs. Ett privat aktiebolag kan ha en styrelse med bara en ledamot, utan lagkrav på ordförande. Styrelsen ska alltid sammankallas om en ledamot eller VD begär det. I ekonomiska föreningar ska ordföranden se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen ska sammankallas om en ledamot eller VD begär det. I bostadsrättsföreningar gäller ordförandens ansvar och ledamotens rätt att begära sammanträde. Föreningslagens bestämmelser om VD gäller inte. I ideella föreningar gäller stadgarna. Saknar stadgarna regler om saken bör styrelsen besluta vem som ansvarar för kallelsen. I stiftelser med egen förvaltning ska ordföranden se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen ska sammankallas om en ledamot begär det. Stiftelser med anknuten förvaltning har ingen egen styrelse.

  • När ska kallelsen till styrelsemötet skickas?

    Aktiebolagslagen anger ingen frist för kallelse till styrelsemöte. Styrelsen bestämmer fristen själv, till exempel i arbetsordningen eller genom ett styrelsebeslut. Utgångspunkten är att ledamöterna ska hinna läsa underlagen och förbereda sig. En vecka före mötet kan vara en praktisk riktlinje, anpassad efter ärendenas omfattning.

  • Vad händer om en ledamot inte har kallats?

    I aktiebolag får styrelsen inte fatta beslut i ett ärende om inte samtliga ledamöter, så långt möjligt, har fått tillfälle att delta i ärendets behandling. De ska också ha fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. En utebliven kallelse kan därför göra att beslutet inte får fattas vid mötet.

  • Måste kallelsen vara skriftlig?

    För aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar finns inget uttryckligt lagkrav på skriftlig kallelse till styrelsemöte. Arbetsordning, stadgar, styrelsebeslut eller stiftelseförordnande kan ändå kräva en viss form. En skriftlig kallelse ger dessutom spårbarhet och gör det enkelt att visa vilken information ledamöterna fått.

  • Vad är skillnaden mot en kallelse till bolagsstämma eller årsmöte?

    Bolagsstämman är aktieägarnas möte, föreningsstämman medlemmarnas. För aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar finns lagregler om kallelsetid, kallelsesätt och kallelsens innehåll. För ideella föreningars årsmöten styr främst stadgarna. Styrelsemötet följer andra regler, där deltagandemöjligheten och underlagen står i centrum.

Läs vidare