Kvotvärde: så beräknas det och därför spelar det roll
I korthet
Kvotvärdet är den andel av ett aktiebolags aktiekapital som varje aktie representerar. Det beräknas genom att dividera det registrerade aktiekapitalet med antalet aktier: ett bolag med 100 000 kronor i aktiekapital och 10 000 aktier har kvotvärdet 10 kronor.
Kvotvärdet är inte detsamma som aktiens marknadsvärde eller pris. Det får rättslig betydelse bland annat vid nyemissioner, där teckningskursen som huvudregel inte får understiga kvotvärdet.
Kvotvärdet bygger på en enkel division men får betydelse vid flera av bolagets viktigaste kapitalbeslut. Här går vi igenom vad kvotvärdet är, vad det inte är och när det faktiskt spelar roll. Guiden är generell vägledning, inte juridisk rådgivning.
Vad är kvotvärde?
Kvotvärdet är den andel av bolagets registrerade aktiekapital som varje aktie representerar. Formeln är enkel:
Kvotvärde = aktiekapital ÷ antal aktier
Ett bolag med 100 000 kronor i aktiekapital och 10 000 aktier har kvotvärdet 10 kronor per aktie. Alla aktier i bolaget har samma kvotvärde, oavsett aktieslag, eftersom värdet är ett rent räknetal.
Begreppet ersatte det äldre nominella beloppet när den nuvarande aktiebolagslagen infördes 2006. Skillnaden är att kvotvärdet inte är en egenskap som åsätts aktien; det följer automatiskt av relationen mellan aktiekapital och antal aktier.
Vad kvotvärdet inte är
Kvotvärdet är ett bolagsrättsligt räknetal som bara visar relationen mellan registrerat aktiekapital och antal aktier. Det förväxlas ofta med andra värden. Det är inte:
- aktiens marknadsvärde, som styrs av bolagets ekonomiska värde och framtidsutsikter
- teckningskursen vid en nyemission, som bestäms i emissionsbeslutet och kan vara högre än kvotvärdet
- priset en aktieägare betalat för sina aktier
- bolagets värde delat med antalet aktier
Ett tillväxtbolag kan ha ett kvotvärde på en krona och samtidigt ta in kapital till 100 kronor per aktie. De 99 kronorna över kvotvärdet är överkurs. Hur den hanteras beskrivs i guiden om överkursfonden.
När kvotvärdet spelar roll
Några vanliga situationer där kvotvärdet får betydelse:
- Vid nyemission. Teckningskursen får som huvudregel inte understiga kvotvärdet i en nyemission. För bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad kan kursen i vissa fall vara lägre, om mellanskillnaden tillförs aktiekapitalet på det sätt lagen anger. Ett bolag med högt kvotvärde och lågt marknadsvärde kan därför få svårt att emittera. Det kan ibland hanteras genom en föregående minskning av aktiekapitalet.
- Vid split och omvänd split. En split delar samma aktiekapital på fler aktier, så kvotvärdet sjunker. En omvänd split gör tvärtom. Bolagets kapital är oförändrat; bara relationen ändras.
- Vid fondemission utan nya aktier. Aktiekapitalet ökar medan antalet aktier står stilla, så kvotvärdet stiger. Ges nya aktier ut i fondemissionen beror effekten i stället på förhållandet mellan kapitalökningen och antalet nya aktier.
Mönstret är detsamma i alla tre fallen: kvotvärdet styrs av relationen mellan aktiekapital och antal aktier, aldrig av vad bolaget är värt på marknaden.
Så hjälper Hippoly
Kvotvärdesfrågan dyker upp när styrelsen förbereder emissioner och andra kapitalbeslut. I Hippoly kan styrelsen samla beslutsunderlag, protokoll och andra styrelsedokument för varje kapitalförändring i samma samarbetsyta. Då finns underlagen och besluten samlade när styrelsen behöver bedöma kvotvärdet igen.